kärleken är komplicerad. just nu känns det som om att jag flippar som ett flipperspel, vet inte vad jag ska göra. man vill både äta kakan, men samtidigt ha den kvar. och, fine. jag kanske är världens tjurigaste för tillfället, men jag kan inte rå för det. jag kan inte rå för hur jag känner. känslor kan man inte styra över(tyvärr). och här går man stoltast i världen, men okej! det här har gjort mig ledsen, besviken, rädd och alla andra jävla negativa känslor i världen som finns! men vem är jag å bli så jävla sur? jag har ju gjort minst lika mycket själv. men det är så lätt att glömma bort sånt, när man är arg på något annat.
men nu har jag bestämt mig. 6 månader senare är det dags att lägga locket på, gå vidare och blicka framåt. kontakten bortagen från msn, numret borta ur mobilen... ja, det är ju iallafall en början. för slutet har nog bara börjat mellan dig och mig
love sofia
