hallå!
imorse vaknade jag klockan sex av att det lät utanför mitt fönster. min första tanke var jävla ungar, kan dom inte hålla käften? sen fortsatte ljudet om å om igen. tillslut hade jag blivit så irriterad att jag bestämde mig för att gå upp. ja skulle ju ändå upp halv sju, och jag tyckte väldigt synd om mig själv. när jag då tittar ut genom fönstret ser jag en ambulans. det var då allt gick upp för mig. vilken jävla bitterfitta jag har blivit. gnäller om allting, tycker synd om mig bara för att ja ska jobba, medan någon annan svävar mellan liv å död. ne fyfan, nu får det vara slut på det här! jag måste hitta tillbaka till den positiva sofia, end of the story.
så nu sitter ja här på lunchen, med blåsor i händerna, värk i benen, å bara känner hur livet är underbart :)
wops
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar